Testade att gräva upp en planta vardera av ’Yona’ (sen) & ’Connect’ (mellantidig), men det var ungefär lika lite potatis under båda.
Kunde i alla fall se att i princip alla potatisar hade gnagskador, så det blir nog inget att lagra för mig i år. Ingen jättestor chock eftersom landet är nygrävt och var gräsmatta förra året, men ändå lite trist. Men säkert goda oavsett!
Årets lagringsbesvikelse! Gick förbi hyllan och såg att min största vintersquash hade börjat mögla. Den näst största hade mjuka fläckar, men gick som tur var att rädda till frysen.
Tråkigt, och jag är faktiskt lite förvånad eftersom båda var ’Uchiki kuri’, min erfarenhet är att dom ska hålla längre än såhär när dom har mognat bra. C’est la vie, men det jag gillar med vintersquashen är ju att den INTE slåss om frysutrymmet…
Skördade det mesta av bladkålen för att komma före rådjuren.
Det såg fint ut på håll, men tråkigt nog var bladrapsen rejält angripen av någon sorts svamp, och den mesta fick kasseras. Grönkålen var däremot finfin. Jag vet att bladrapsen är mer vinterkänslig, och funderar på om den mer allmänt ogillar ruskväder eller om jag bara hade otur i år. Nästa år ska jag ta den tidigare.
En mindre IKEA-kasse blev det ändå.
Den nya mattorken är här! Ca 150 st pastatomater av blandad storlek har torkats ner till 2,5 burkar, och mitt vardagsrum har plötsligt en massa tomatfri yta.
Det blev en Stöckli dörrex med totalt 6 torkollor med finmaskigt metallnät. Nöjd med köpet så långt: Jämfört med min Jula-tork är den ungefär dubbelt så effektiv i både hur mycket man kan trycka in samtidigt och hur snabbt den torkar, vilket gör den mycket mer användbar — den känns mer rejäl också.
Nu… ska jag torka allt jag kan komma på, ”när man har en hammare ser allt ut som en spik”, osv. Äpplen? Potatis?? 🤔
Donerade min gamla tork till en kompis när jag beställde en ny & rejälare. Som visade sig ha lite längre frakttid än beräknat, eh, men jag hoppas verkligen den kommer snart!
Inga problem med eftermogning av tomaterna inne, i alla fall. Ja, förutom ytan då. Funderar på att bygga någon sorts förvaringssystem…
Testar en omgång grön tomatsalsa efter recept av konservgeek.se.
Jag är inte överdrivet förtjust i den vanliga sortens röda tomatsalsa som man plockar från valfri tacohylla, däremot gillar jag grön salsa som brukar vara gjord på tomatillos. Och efter att ha provsmakat från kastrullen så tycker jag att salsan på gröna tomater hamnar i samma smakområde. Och bra med allt som får undan tomater ur min lilla lägenhet!
Frö till nästa års ’Irishka’ sparat. Nu måste jag bara hitta ett till roligt buskalternativ istället för ’Quadro’ för 2023!
Idag var jag tvungen att flytta växthuset till sin nya plats, så skördade resten av tomaterna och håller tummarna för att alla var mogna nog att gå vidare till någon sorts ätbart tillstånd.
4,8 kg idag ger totalt 15,4 kg tomater i år. Två eller tre sprack och ingen fick pistillröta, så växthusram & svettslang + marktäckning funkar uppenbarligen fint. 🙂
Rehydrerar tomater. Inte för att jag har någon brist på färska, men för att jag behövde avgöra om det här är något jag ska börja göra mer storskaligt eller inte.
Dom tar inte upp vatten lika effektivt som torkad svamp: Efter ett par timmar i en skål med kallt vatten är dom fortfarande rätt hårda. Men efter en snabb uppkokning blir dom mjuka, däremot definitivt mer lika soltorkade tomater på burk än färska. Funkar fortfarande fint för allt man vill ha soltorkade tomater till.
Smidigare tyckte jag det var att mala dom torra till pulver och sen använda det: Koncentrerat i en skvätt vatten blir det som tomatpuré, spätt 1:3 med vatten till en bra bas för pastasås. Och ingen planering behövs för att använda dom, vilket är en stor fördel.
Den största fördelen är annars mest hur OTROLIGT kompakt det blir. Tre torkollor fulla med tomater går in i en ganska liten glasburk.
Det lutar väldigt starkt mot att höstens stora hushållsinköp blir en bättre kvalitetstork. 🙂
Min sötrönn ’Krasnaja Krupnaja’ bär tre klasar i år, fast den mest är en liten pinne till träd.
Var tvungen att provsmaka några innan frosten. Bären är sura, men saknar dom beska och lite unkna tonerna som jag inte gillar hos vilda rönnbär. Redan där är jag potentiellt nöjd (finns mycket bra att göra med syrliga bär), ska bli intressant att se vad en frostnatt gör också.
