Först ut på odlingsåret: Purjolöken är sådd. Årets sort är ’Atlanta’.
I kampen mot mina eviga fiender sorgmyggorna testar jag i år att skapa en startlåda ventilerad med gasbinda. Förhoppningsvis blir det varken för lite eller för mycket luftväxling & fukthållning, men in borde inte ens dom minsta rackarna komma!
Nu får våren gärna komma tillbaka, tack!
Jag gör enkla, hemgjorda kragar mot mördarsniglar. Det är lite av en förutsättning för att kunna odla växter som kål och gurkväxter med marktäckning på min odlingslott, där det inte finns någon brist på små & stora sniglar. Men kragarna funkar mot det mesta av angreppen.
Principen är enkel i grunden: Varje växt skyddas av en krage som är vinklad ut, och helst även ner. Sniglar kryper gärna uppåt, men helst inte bakåt upp & ner.
Det är i grunden samma tanke som för mekaniska barriärer som t.ex. snigelkanterna i bockad plåt som man kan köpa till pallkragar. Jag har för stora & låga odlingsbäddar för att satsa på att kanta dom, men inte så stora odlingar att jag inte orkar kraga varje planta.
Materialet jag har valt är aluminiumburkar. Dom är tunna men hållbara, metallen funkar fint att klippa, skära och böja till utan några direkta redskap, och jag har många till hands. Du tappar en pantburk, men den går fint att lägga i metallinsamlingen på sikt om du vill återvinna den.
Jag klipper av topp & botten med en sax och klipper sen flärpar som jag viker ut:
Drickaburk blir snigelkrage. Akta fingrarna, kanterna blir vassa. Foton © odlingslotten.com
Små förodlade plantor planteras ut och kragen träs varsamt runt bladen och trycks ner lite i marken.
Det funkar fint att ha marktäckning runt, men platta gärna till eller ta bort den allra närmast, så att den inte ligger mot själva kragen. Annars har du bara byggt en snigelramp rakt upp till bladen. 😁
Vill du vara extra säker på saken droppar du också ner ett par snigelpellets i varje krage, så att en ev snigel som redan råkat vara på plats i marken får något att tugga på.
Jag har också gjort större kragar av plastflaskor. Allt material som du kan böja till någorlunda hållbart och som inte blir upplöst av regn & fukt kommer förmodligen funka fint.
Finns det några nackdelar med snigelkragar? Det är väl framförallt att dom tar tid att göra, och att det sen tar mer tid att plantera ut varje planta. Det här är en metod för dig som odlar i mindre skala! Kragar som inte står under nät har någon gång blivit ivägslitna av gissningsvis en nyfiken fågel, men det är inget stort problem.
Funkar snigelkragar? Om jag jämför odlingarna av direktsådd kål med dom som stått i krage bredvid är det för min del ingen diskussion!
När man börjar planera ett nytt odlingsår vill man ju gärna se tillbaka på det gamla. Vad funkade bra, vad funkade mindre bra? Vad vill man göra igen nästa år, och vad vill man komma ihåg att absolut inte göra?
Innehåll
Vitlöksodlingen i min lilla odlingslåda utanför huset gav ca 50 vitlökar av lite mindre storlek än jag hade hoppats på. Ändå har det räckt riktigt långt i köket, och jag äter en hel del vitlök! Så här i mars har jag en skål med 6 lökar kvar. Dom hade gärna fått vara fler, men det var helt klart en av trädgårdens bästa grödor. Framförallt med tanke på att dom mest sköter sig själva.
Jag kommer inte ha kvar odlingslådan under 2023, men i mina nya odlingsbäddar får vitlöken ett halvt land.
Jag har, minst sagt, varit självförsörjande på bladkål… Faktum är att jag tog i lite väl mycket! Trots angrepp som slog ut bladrapsen mot slutet har jag forfarande för många små påsar i frysen. Både grönkål & bladraps är ändå väldigt användbart i mitt kök, i allt från sidogrönt till grönt i wok, grytor, curry mm. Jag har inte behövt köpa några bladgrönsaker sen skörd!
Nästa år kommer jag defintivt odla både bladraps & grönkål igen, men färre plantor. Tänker istället testa huvudkål & kålrötter på ytan som blir fri i kållandet.
Att torka tomater var verkligen en hit, det här har varit riktigt användbart! Dom torkade tomaterna körda till pulver i kvarn har i princip helt kunnat ersätta all användning av tomatpuré, när man vill ha en koncentrerad tomatsmak. Väldigt platseffektivt också.
Jag kommer odla tomater även nästa år, och då fortsätta fokusera på ’Irishka’ som jag odlar främst för torkning.
Det är absolut inget fel på den, men oj vad jag missbedömde hur sugen jag skulle vara på grön tomatsalsa. Har hittills öppnat… en burk. Kommer absolut äta upp den, men tomatsalsa är helt enkelt inte en sås som varit en del av mitt vanliga kök och den blev inte det under det här året heller.
Nästa år låter jag alla tomater eftermogna helt istället, eller så gör jag EN burk.
Jag har försökt hitta en broccoli jag gillar i flera år, för broccoli som grönsak gillar jag. Men hittills har jag inte hittat en enda som passar i mitt trädgårdsland. Även det här året fick jag plantor som bredde ut sig utan att leverera särskilt mycket blomskott, och där gränsen mellan ”skotten börjar komma, snart dags att skörda” och ”skotten går i blom, blir trådiga & träiga” var hårfin…
Jag skippar broccolin nästa år. Testar kanske igen när jag hunnit glömma hur irriterad jag blir.
Daikon misslyckades ju totalt 2022! Till skillnad från dom andra bottenappen kan jag inte utvärdera själva grönsaken, eftersom den inte tog sig över huvud taget.
Jag ger daikon ett försök till: Jag planerar nu att så den i kållandet fram mot hösten, lite senare än förra året, och hålla tummarna för att det inte kommer en sen värmebölja i år igen.
