Planterar en skäggbuske ’Blue Empire’. Om den kommer gilla livet på lotten känns lite oklart. Tydligen vill den stå skyddat i mullrik, väldränerad jord för att må fint och klara vintern, här har den fått en grop i den kompakta lerjorden som jag försökt förbättra med grovt grus, kompost och långtidsnäring.
Men den blir en liten buske som blommar i september/oktober, pollinatörer ska älska den och den fanns förvånansvärt billigt på Lidl för ett tag sen. Så det känns ändå värt att testa.
Jag fick ett antal klumpar av myskmadra & ormöga från min mor i början av sommaren och tänkte att dom skulle bli bättre marktäckare under mina buskar än dom som finns naturligt på plats (åkervinda, kvickrot, revsmörblomma…). Men det var ingen direkt explosionsartad etablering av endera, och eftersom buskarna inte heller är så stora & skuggande än har dom mest sett ledsna ut i värmen. Men nu var det plötsligt väldigt frodigt under den koreanska silverbusken!
Myskmadran är traditionellt stor som smaksättare i Tyskland (”Waldmeister”) men vad jag vet på väldigt få andra ställen, och jag har lite tveksamma minnen av att äta för mycket jello med artificiell Waldmeistersmak hos min mormor. Den faktiska växten är giftig i större mängder, men används fortfarande för att smaksätta en traditionell vårdrink gjord på mousserande vin som jag absolut tänker testa nästa år. Smakar det lika tveksamt som barndomsminnet av knallgrön gelé i mjölk så är det ändå en fin blomma.
Från övervuxet gröngödslingsland till en bädd förberedd för nästa säsong: Riv bort dom allra grövsta stjälkarna, täck med allt grönt och sen färskt gräsklipp + försöket till ensilage (som har jäst men blev lite för torrt). Ett lager löv överst hade varit perfekt, men det blir en presenning så länge för mörker & fukt.
Jag kommer nog inte ha ett dedikerat gröngödslingsland nästa år, men förra sommaren var just den här biten jord ren lera som varit täckt av ett trädäck. Honungsfacelian borde väl myllats ner tidigare om jag hade klarat att ta bort blommorna från alla glada pollinerare, men dom döda rötterna är kvar i jorden, om inte annat. Och det var verkligen inte mycket ogräs som haft en chans att etablera sig heller.
Trädgårdsportalen har fått sin grind, och Ä-N-T-L-I-G-E-N är staketet klart.
Det var onekligen ett litet jobb att försöka hänga upp grindhalvorna solo eftersom varken marken, stolparna i portalen eller staketet på sidorna går helt i våg, eller helt i lod heller. Och ja, jag satte upp ena grindhalvan upp&ner först. MEN det blev bra till slut, man ska stå och titta på den ett tag för att se skevheterna.
Lite kaprifol och honungsros över det här så blir det nog riktigt fint! 🙂
